MollieMonster och lite mera hus

Mollie har blivit ett riktigt monster. Just nu ligger hon på minus hos både mig och Johan, (även fast Johan inte skulle erkänna det). Hon har kommit in i trotsåldern så det smäller om det. Hon tuggar sönder saker på löpande band. Förra helgen när Henke och Sanna var här (Tack för en superkul helg!) lyckades hon pulverisera ett USB, en datamus och en snusdosa på en HALVTIMME!!! Grejerna låg förövrigt på soffbordet så det innebär även att hon vart uppe på det och trampat. Hon har även under några veckor nu tuggat sönder trasmattan, träknopparna på persiensnörena, sin bädd så att det låg skumgummi överallt och igår låg mina iphonehörlurar risigt till. Jag förstår inte riktigt varför hon gör så här, hon är inte särskilt mycket själv så det kan inte vara protest mot det. Vi är även ute och tränar och promenerar mycket så hon kan inte vara uttråkad. Vi får hoppas att det är en fas i åldrandet som kommer gå över och det får gärna gå över snart!!!

I söndags var vi i Ribboda och firade påsk, så himla mysigt och gott. Vi äter alltid rökt lam där och det är gudomligt gott. Det var roligt att träffa alla igen. Maria var hemma från Götet, jättekul att träffa henne! Hon tipsade om en träningsapp, MapMyRun, så nu jäklar ska jag igång och springa.Tuva har växt som tusan och springer runt som en lite vilding. Vi hade med oss Mollie som skällde sig hes på alla nya människor. Det är så himla jobbigt när hon skäller och skäller, och pinsamt framför allt. Så nu måste vi verkligen komma till rätta med hennes osäkerhet, vet bara inte riktigt hur vi ska träna bort den. Vi kan ju inte åka runt och hälsa på okända folk överallt. Men vi får väl börja med att sätta oss på tågstation eller nåt så hon får se massa folk. Usch, det är verkligen inte roligt med skällandet och hon morrar även lite om nån försöker klappa henne ändå. Jag begär inte att hon ska glatt ska flyga på alla okända men inte skälla i alla fall. Kanske att man skulle höra med något proffs....

Hm... nu låter det som att det bara är massa jobb och tråk med lillan och just nu är jag nog i en sån period. Men hon är ju underbar också, så det är bara tt bita ihop och förtsätta med träningen så kommer vi nog tillrätta med problemen. Hon är ju superduktigt och lyssnar på oss när det gälller allt annat så det här är nog ett litet problem egentligen.

Skulle ju skriva lite om huset också men det hinner jag inte för nu är det dags att smita till jobbet.
Återkommer med husskvaller, 25 maj blir det i alla fall tillträde!!!

Men lite bilder hinner jag med =)